Klimatdeklaration för nya byggnader: Så navigerar du de nya kraven

Sedan den 1 januari 2022 är klimatdeklarationen ett obligatoriskt steg för alla som bygger nytt i Sverige. Ändå möter vi fortfarande byggherrar, entreprenörer och arkitekter som underskattar vad kravet innebär i praktiken – inte minst när det gäller tid, dokumentation och valet av material. Här reder vi ut vad lagen kräver, hur du räknar fram byggnadens klimatavtryck och vilka strategier som faktiskt fungerar när gränsvärdena skärps.

Vad är en klimatdeklaration och varför infördes kravet?

En klimatdeklaration är en redovisning av den klimatpåverkan som uppstår när en byggnad uppförs. Boverket ansvarar för regelverket, och kravet regleras i Lag (2021:872) om klimatdeklaration för byggnader, som trädde i kraft den 1 januari 2022. Syftet är tydligt: bygg- och fastighetssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser, och utan insyn i var utsläppen uppstår går de inte att minska.

Vi brukar beskriva deklarationen som en slags miljövarudeklaration för hela byggnaden. Den tvingar fram data i ett skede där många tidigare gissade, och den gör det möjligt att jämföra projekt mot varandra. För dig som byggherre är den dessutom ett kvitto på att du lever upp till myndighetskraven – och ett underlag för allt från grön finansiering till hyresförhandlingar.

Skillnaden mellan klimatdeklaration och miljöklassning

Många blandar ihop begreppen, men de har olika syften. Klimatdeklarationen är lagstadgad och redovisar enbart klimatpåverkan i form av koldioxidekvivalenter (CO2e) för byggskedet. Miljöbyggnad, BREEAM och LEED är däremot frivilliga certifieringssystem som väger in betydligt fler aspekter – energi, inomhusmiljö, ljud, ljus och i vissa fall hela livscykeln.

Kort sagt: klimatdeklarationen är minimumkravet. Miljöklassning är ambitionsnivån ovanpå. Vi ser ofta att projekt som siktar på Miljöbyggnad Guld redan har den data som krävs för klimatdeklarationen – men sällan tvärtom.

Vilka byggnader omfattas – och vilka undantas?

Kravet gäller vid uppförande av nya byggnader som kräver bygglov eller anmälan enligt plan- och bygglagen. Det omfattar såväl småhus som flerbostadshus och lokaler. Undantagen är få men viktiga:

Byggnader som inte är avsedda för stadigvarande bruk, exempelvis vissa komplementbyggnader.
Industrianläggningar och vissa tekniska anordningar.
Byggnader med en bruksarea (Atemp) under 50 kvadratmeter.
Tillbyggnader och ombyggnader, som i dagsläget inte omfattas av kravet.

Vi rekommenderar alltid att kontrollera det enskilda projektet mot Boverkets vägledning, eftersom gränsdragningen kan vara avgörande för både tidsplan och budget.

Så räknar du fram byggnadens klimatavtryck

Beräkningen följer standarden EN 15978 och omfattar fem obligatoriska moduler, A1 till A5 – från råvaruutvinning till färdig byggnad. I praktiken innebär det att du måste samla in data om varje material som ingår i byggnaden, hur det transporterats och hur mycket energi som gått åt på byggplatsen.

Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) är det vanligaste hjälpmedlet och används brett av både entreprenörer och konsulter. Verktyget bygger på generiska data, men för att få rättvisande siffror behöver du komplettera med specifika EPD:er (Environmental Product Declarations) från leverantörer som Cementa och Moelven.

Modul A1–A3: Produktskedet och vikten av EPD:er

Produktskedet täcker utvinning av råvaror, transport till fabrik och själva tillverkningen. Det är här merparten av klimatpåverkan uppstår – ofta 70–80 procent av byggskedets totala utsläpp. Därför är EPD:er centrala: de ger tredjepartsgranskade siffror på specifika produkter istället för branschschabloner.

Vi ser att projekt som aktivt efterfrågar EPD:er i upphandlingen ofta sänker sitt beräknade avtryck med 10–20 procent jämfört med dem som enbart använder generiska data. Det handlar inte om gröna överdrifter – det handlar om att faktiskt veta vad materialet innehåller.

Modul A4–A5: Transport och byggproduktion

A4 omfattar transporter från fabrik till byggarbetsplats, medan A5 täcker byggproduktionsskedet – energianvändning, spill och hjälpmaterial. Här finns ofta förbättringspotential som är enkel att greppa: kortare transportavstånd, färre leveranser och minskat spill.

Att välja en prefabricerad stomme från en leverantör inom rimligt avstånd kan göra större skillnad än många tror. Vi har sett projekt där enbart ett byte av betongleverantör – till en med kortare transportsträcka och lägre klimatavtryck i produktionen – gav flera procents reduktion i den totala deklarationen.

Gränsvärden och kommande skärpningar

Från och med den 1 januari 2025 införde Boverket ett gränsvärde på 14 kg CO2e per kvadratmeter Atemp för småhus. Det innebär att byggnader som överskrider den nivån inte får uppföras utan åtgärder. Kraven är en del av en successiv skärpning mot 2030, där fler byggnadstyper successivt omfattas.

Nuvarande gränsvärden för småhus och flerbostadshus

För småhus gäller alltså 14 kg CO2e per kvadratmeter Atemp sedan januari 2025. Flerbostadshus omfattas av gränsvärden i enlighet med Boverkets tidplan, och nivåerna justeras successivt nedåt. Vi betonar att gränsvärdet gäller byggskedet A1–A5, inte hela livscykeln.

Vad händer med gränsvärden för lokaler och kontor?

Kontorsbyggnader får gränsvärde 2027, och därefter följer fler lokaltyper. Det ger projektörer och byggherrar ett par år att bygga upp rutiner, databaser och leverantörskedjor innan kravet blir skarpt. Vi ser redan nu att många aktörer börjar klimatberäkna kontorsprojekt frivilligt för att ligga steget före.

Praktiska strategier för att klara kraven

Att klara gränsvärdena handlar sällan om en enskild silver bullet – det handlar om att systematiskt välja rätt i varje skede. Våra erfarenheter pekar på tre områden där insatserna ger mest effekt.

Materialval som gör skillnad – trä, betong och återbruk

Träbaserade stommar har generellt lägre klimatpåverkan än betong och stål, särskilt när virket kommer från certifierad skogsdrift med EPD. Betong är fortfarande oundvikligt i många konstruktioner, men genom att optimera mängden, använda lägre klimatklasser och välja leverantörer med dokumenterad produktion kan avtrycket minska betydligt.

Återbrukat material är den snabbast växande kategorin. Aktörer som Återbruket förmedlar begagnade byggkomponenter – dörrar, fönster, tegel – som kan sänka avtrycket dramatiskt eftersom produktskedet redan är avklarat. Vi rekommenderar att tidigt kartlägga vad som kan återbrukas, både från rivningsobjekt och från marknaden.

Tidig klimatberäkning i projekteringsfasen

Det enskilt största misstaget vi ser är att vänta med beräkningen till bygghandling. Då är materialvalen redan låsta och möjligheterna att påverka minimala. Både NCC och Skanska har utvecklat egna verktyg för tidig klimatberäkning, just för att kunna styra projektet redan i tidiga skeden.

Vår rekommendation är att göra en första grov beräkning redan i programskedet, en förfinad i systemhandling och en slutlig inför byggstart. Då får du både kontroll och möjlighet att justera innan kostnaderna låser sig.

Klimatdeklarationens roll i fastighetssektorn och miljöklassning

Klimatdeklarationen är inte en isolerad företeelse – den samspelar allt mer med miljöklassningssystemen och med hur fastighetssektorn värderar byggnader. Vi ser att deklarationen blir ett allt viktigare underlag vid grön finansiering, eftersom banker och investerare efterfrågar verifierbar klimatdata.

Kopplingen till Miljöbyggnad och andra certifieringar

Miljöbyggnad, BREEAM och LEED kräver alla någon form av klimatredovisning, och i flera fall kan data från klimatdeklarationen återanvändas direkt. Miljöbyggnad 4.0 har till exempel ett indikatorområde för klimatpåverkan som delvis bygger på samma beräkningsmetodik som den lagstadgade deklarationen.

Det innebär att du som siktar på certifiering kan spara både tid och pengar genom att samordna arbetet. Vi ser också att allt fler beställare ställer krav på både klimatdeklaration och miljöklassning i samma upphandling.

Så används deklarationen av investerare och hyresgäster

Fastighetsägare som Vasakronan och Castellum använder klimatdeklarationen i sin hållbarhetsrapportering och som underlag i dialog med hyresgäster. För kommersiella hyresgäster med egna klimatmål blir byggnadens deklarerade avtryck en konkret parameter i valet av lokal.

Vi ser även att gröna lån och hållbarhetslänkade obligationer i allt högre grad kopplas till dokumenterad klimatprestanda. Den som kan visa låga siffror i klimatdeklarationen får helt enkelt bättre finansieringsvillkor.

Vanliga fallgropar och hur du undviker dem

Även erfarna aktörer snubblar på samma saker. Vi har sammanställt de vanligaste misstagen vi stöter på i projekt och hur du undviker dem.

Att vänta för länge med beräkningen. Klimatberäkning måste vara en del av projekteringen, inte ett efterhandsarbete.
Att förlita sig på schablonvärden. Generiska data från BM ger en översiktlig bild men missar ofta skillnader mellan leverantörer.
Att glömma dokumentera EPD:er. Utan spårbarhet underkänns deklarationen vid granskning.
Att inte involvera entreprenören tidigt. Transporter och byggproduktion (A4–A5) styrs i hög grad av entreprenörens val.
Att missa deadline för inlämning. Deklarationen ska lämnas in till Boverket inom tolv månader efter att byggnaden tagits i bruk.

Dokumentationskrav och oberoende granskning

Klimatdeklarationen ska granskas av en oberoende part innan den lämnas in. Det innebär att någon utan koppling till projektet går igenom beräkningen, underlagen och EPD:erna. Vi rekommenderar att anlita granskaren tidigt – helst redan i projekteringen – så att eventuella brister upptäcks innan de blir kostsamma.

Inlämning till Boverket – så går det till

Inlämningen sker via Boverkets e-tjänst för klimatdeklarationer. Du behöver bland annat byggnadens identifiering, beräknade värden per modul och intyg från granskaren. Handläggningstiden varierar, men vi rekommenderar att planera in det minst en månad innan tremånadersfristen löper ut.

Kom ihåg: deklarationen ska vara inlämnad senast tolv månader efter att byggnaden tagits i bruk. Missar du det riskerar du byggnadsnämndens ingripande och sanktionsavgifter.

Vanliga frågor om klimatdeklaration

När måste jag lämna in klimatdeklarationen?

Senast tolv månader efter att byggnaden har tagits i bruk. Deklarationen ska dessförinnan ha granskats av en oberoende part och lämnas in via Boverkets e-tjänst.

Vad händer om jag överskrider gränsvärdet?

Om byggnaden överskrider gränsvärdet får den inte uppföras enligt gällande regelverk. Du behöver då se över materialval, transporter eller byggproduktion och göra en ny beräkning innan byggstart.

Kan jag använda samma beräkning för både klimatdeklaration och Miljöbyggnad?

Delvis. Beräkningsmetodiken överlappar, särskilt för byggskedets moduler A1–A5. Men Miljöbyggnad omfattar fler aspekter, så du behöver komplettera med data för energi, inomhusmiljö och andra indikatorer.

Behöver jag EPD:er för alla material?

Nej, men ju fler specifika EPD:er du använder, desto mer rättvisande blir beräkningen. Generiska data från Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) kan användas som komplement där EPD saknas.

Gäller kravet även vid ombyggnad?

I dagsläget omfattas inte ombyggnader och tillbyggnader av kravet på klimatdeklaration. Däremot kan kommande skärpningar komma att inkludera fler byggnadstyper och åtgärder.

Klimatdeklarationen är inte en byråkratisk börda – den är ett strategiskt verktyg. Den som tidigt integrerar klimatberäkningen i projekteringen bygger inte bara mer hållbart, utan också mer konkurrenskraftigt. Med rätt data, rätt materialval och rätt samarbetspartners blir de nya kraven en möjlighet snarare än ett hinder.